Fruktansvärd vecka!
Har fått busa på gården med Vera, för morsan har upptäckt att jag då hålls på gården. Men inte blir det lika som det brukar vara.
William har i Torsdags dessutom lyckats åka bob in i ett staket på skolan så hans läpp sprack vid munngipan, det såg förskräckligt ut, t.o.m jag som är hund blundade när jag såg ungens läpp. Morsan fick sopa av bilen med svettet pärlande i pannan och i väg till läkaren. Han blev i hop sydd och ser ut som om han är piercad i läppen, hela tre stygn har han berättat för allt och alla. Tänk att man kan bli stolt över det!
Stämmningen har varit deppig och jag har inte riktigt förtått varför, Elin har gråtit och inte velat titta åt oss hundar ens en gång. I går så tog sig morsan i väg med mig och Zalsa på förmiddagen. Vi hamnade hos veterinären i Öjebyn, först fick jag komma in, men ingen hade riktigt tid med mig fast jag gjorde allt för att de skulle titta på mig. En av veterinärerna pillade mig lite i nacken, rabies spruta tydligen, men jag såg aldrig någon. Men de pratade om Zalsa, om hennes hälta och hur hon roterar med hela baken nu förtiden. Hennes ovilja att vela leka med oss och att hon jämt är sur! Hur hon hugger mot morsan när hon ska borsta henne över ryggen och baken, att hon inte går upprätt mer på golven inne.
Sedan gick morsan helt röd i ansiktet in med Zalsa och efter en stund kom hon ut med bara kopplet i handen och tårarana sprutande. Jag blev helt tyst och la mig och var som förlamad! Hela resten av dagen och kvällen var hemsk. Tanterna försökte få reda på vad som hänt, de fulkommligt damsög mig med sina nosar och sedan sov vi hela dagen. Morsan låg i sängen och bara stirrade, hämtade hem Elin från skolan redan kl 12. och Elin la sig i sin säng och bara stirrade. Så här är det inte kul just nu. Har hört att morsan ska försöka ta sig ut med oss en stund, om hon årkar, hon har lite ansträngt med andningen fraföralt ute då det är så här kallt -17 och blåst och snöigt.
Var in och kikade på vad Trix hittar på nuförtiden, titta han har blivit lokal känndis!
Eran Greta!
USCH vilken hemsk vecka ni haft där uppe i norr.
Tänkte på er hela dagen i går!!
Du får tänka på att din morsa både är sjuk och ledsen så var snäll mot henne så ska du se att livet snart blir lite bättre.
nospuss från oss alla här i Emmaboda
Brukar ofta läsa din blogg och era collie äventyr då jag själv har en collie, men har inte lämnat kommentar förrän nu.
Mycket tråkigt att ni fått tagit bort en hund, särskilt en sådan ung. Ibland måste man fatta svåra beslut även om man inte vill.
Tänker på er!
/Sanni & collien Vilda
Usch vad hemskt för er. Det är nog jobbigt om hunden är gammal, törs inte ens tänka på hur det ska kännas att mista en så ung hund....Stor kram till er och roligt att Neas mage växer i alla fall.
Vi sänder en EN STOR KRAM till hela familjen/
Ulla och Moltaz
