Förlåt!
Förlåt för att jag inte skrivit på så jätte länge och för att hemsidan inte uppdaterats! Hemsidan har inte upppdaterats för att jag och vårt virusprogram inte är överens! Jag har försökt och försökt uppdatera innan jul, men gav upp då vårt virusprogram stoppar upp allting. Men jag lovar uppdatera när jag får lust till en ny kamp med virusprogrammet, har överlistat det förut!
Sedan måsta jag erkänna att lusten för den här rasen går upp och ner och det har varit mycket ner, så långt ner har jag aldrig förut känt! Allt bråk kring rasen gör att man inte kan se åt något håll, överetablering av valpar, ja det känns så, marknaden är mättad, många vill inte ha hund, i alla fall inte en collie. Den är för stor, för krävande eller för rädd och endel vill t.o.m måla upp vår ras som aggresiv!
Sedan kom ju det för mig en mycket kännslig smäll, och den smällen är vår sockerbit Greta! Hennes Vaginala Hyperplasi återkomm vid löp 2 och det innebär att hon nu ska livmoderopereras! Hundantalet är redan nu egentligen för stort här hemma, men Greta är Elins och ska bli kvar här hemma. Det innebär 4 hundar, Vera är urplockad ur avel och börjar ändå bli för gamal för att paras fler gånger! Nea ska vi para 1 gång till, men med vem, vet inte! Hade tänkt åka till Finland, men har inte rabiesvaccinerat henne, har inte orkat ta tag i det helt enkelt, har haft så mycket annat att tänka på!
Greta är borta ur all tänkbar avel! Så hoppet står nu till unga Asta som blir 1 år i slutet på Februari, men som sagt är ett helt oskrivit blad ännu!
Jag har inte ork, tid eller möjlighet att ha fler hundar hemma! Jag har så många andra intressen också och vill inte snöa fast här hemma med ett så stort hundantal så livet inte funkar mer än att man ständigt måste vara hemma.
Det hinner man nog när man blir gamal och sjuk!
Men ska man ha en väl fungerande avel måste man ha framtidshopp på uppväxt, det har jag visserligen i Hjördis, Astas kullsyster, men måste ha fler nytillksott och oskrivna blad att hoppas på eftersom många faller bort och blir obrukbara. Så nästa steg blir att köpa in hund från tikar som jag fött upp, har 2 tikar som framöver ska paras som jag vill ta valpar efter, så finns det någon själ där ute som vill meritera upp en hund som kan tänka sig bli fodervärd, hör då av er! Men det ska vara någon som vill något, någon som tävlar, ställer ut och utvecklar en blivande avelstik! Alltså jag ställer krav på en fodervärd, höga krav!
Sedan till det sorgliga, ja i dag är det sorgsett! Isa eller Gold Status Tiger Lily har lämnat oss nästan 12 år gamal. Isa är från min första kull född -98. Efter så många års väntan, försök och inköp av tikar som inte varit brukbara i avel kom då Black Elles Quelle Elle till oss. Och hennes första kull var efterlängtad ska ni veta. Jag hade ju varit engagerad i rasen sedan-85 så det här var så kul, vi skulle få valpar äntligen. Den här kullen var beräknad till Valborgsmässoafton, men kom till världen den 1 maj. 6 st alla sobla 3 tikar Cherie, Lina och Isa och tre killar Gerre, Macke och Taggen. Den sommaren var så kul, vi hade fullt upp med desa små, varje framsteg eller utvecklling följdes med stort intresse av alla här i familjen ( det intresset har klart mattats av av den manliga delen av familjen med åren). Greger höll på att bygga om altanen och de här valparna var ständigt i vägen, vita av vit målarfärg. De ögonlystes när de bara var 6 veckor efterom vår veterinär skulle på semster och jag var på Världsutställning i Helsingfors. Så Greger fick göra det jobbet med Elin. Den historien var en svettig historia har jag hört av både Greger och av vår veterinär. Husses glasögon t.o.m immade igen hos veterinären då han fick jaga valpar som smet ut ur undersökningsrummet så fort någon gläntade det minsta på dörren. Hur de rivit ut all cellstoff, hängt i allt som fans att riva och hänga i och kissat och bajsat överallt. På husses beskrivning skulle man tro han hade haft minst 100 valpar med sig, men det gick bra! De var friska och krya och OK på ögonen.
När det var dags att leverera dem stod vi jag Elin och Mattias och grät vid parkeringen då valparna åkte i väg! Cherie hade vi ju tack och lov på foder och har fått låna hem henne lite nu och då!
Men åren går och de fyller snart 12 år och Isa som insjuknade i pyometra är nu den första av dem att lämna oss! Kullen vår första var de här hundarna:
KORAD Gold Status Tiger's Eye
Gold Status Tiger Cat
Gold Status Tiger Lily
SUCH & FINUCH Gold Status Ride A Tiger
BH JK1 JK2 Gold Status Tiger Beetle
Gold Status Royal Tiger
På bilden Isa tagena i somars när hon var på besök!

Sedan måsta jag erkänna att lusten för den här rasen går upp och ner och det har varit mycket ner, så långt ner har jag aldrig förut känt! Allt bråk kring rasen gör att man inte kan se åt något håll, överetablering av valpar, ja det känns så, marknaden är mättad, många vill inte ha hund, i alla fall inte en collie. Den är för stor, för krävande eller för rädd och endel vill t.o.m måla upp vår ras som aggresiv!
Sedan kom ju det för mig en mycket kännslig smäll, och den smällen är vår sockerbit Greta! Hennes Vaginala Hyperplasi återkomm vid löp 2 och det innebär att hon nu ska livmoderopereras! Hundantalet är redan nu egentligen för stort här hemma, men Greta är Elins och ska bli kvar här hemma. Det innebär 4 hundar, Vera är urplockad ur avel och börjar ändå bli för gamal för att paras fler gånger! Nea ska vi para 1 gång till, men med vem, vet inte! Hade tänkt åka till Finland, men har inte rabiesvaccinerat henne, har inte orkat ta tag i det helt enkelt, har haft så mycket annat att tänka på!
Greta är borta ur all tänkbar avel! Så hoppet står nu till unga Asta som blir 1 år i slutet på Februari, men som sagt är ett helt oskrivit blad ännu!
Jag har inte ork, tid eller möjlighet att ha fler hundar hemma! Jag har så många andra intressen också och vill inte snöa fast här hemma med ett så stort hundantal så livet inte funkar mer än att man ständigt måste vara hemma.
Det hinner man nog när man blir gamal och sjuk!
Men ska man ha en väl fungerande avel måste man ha framtidshopp på uppväxt, det har jag visserligen i Hjördis, Astas kullsyster, men måste ha fler nytillksott och oskrivna blad att hoppas på eftersom många faller bort och blir obrukbara. Så nästa steg blir att köpa in hund från tikar som jag fött upp, har 2 tikar som framöver ska paras som jag vill ta valpar efter, så finns det någon själ där ute som vill meritera upp en hund som kan tänka sig bli fodervärd, hör då av er! Men det ska vara någon som vill något, någon som tävlar, ställer ut och utvecklar en blivande avelstik! Alltså jag ställer krav på en fodervärd, höga krav!
Sedan till det sorgliga, ja i dag är det sorgsett! Isa eller Gold Status Tiger Lily har lämnat oss nästan 12 år gamal. Isa är från min första kull född -98. Efter så många års väntan, försök och inköp av tikar som inte varit brukbara i avel kom då Black Elles Quelle Elle till oss. Och hennes första kull var efterlängtad ska ni veta. Jag hade ju varit engagerad i rasen sedan-85 så det här var så kul, vi skulle få valpar äntligen. Den här kullen var beräknad till Valborgsmässoafton, men kom till världen den 1 maj. 6 st alla sobla 3 tikar Cherie, Lina och Isa och tre killar Gerre, Macke och Taggen. Den sommaren var så kul, vi hade fullt upp med desa små, varje framsteg eller utvecklling följdes med stort intresse av alla här i familjen ( det intresset har klart mattats av av den manliga delen av familjen med åren). Greger höll på att bygga om altanen och de här valparna var ständigt i vägen, vita av vit målarfärg. De ögonlystes när de bara var 6 veckor efterom vår veterinär skulle på semster och jag var på Världsutställning i Helsingfors. Så Greger fick göra det jobbet med Elin. Den historien var en svettig historia har jag hört av både Greger och av vår veterinär. Husses glasögon t.o.m immade igen hos veterinären då han fick jaga valpar som smet ut ur undersökningsrummet så fort någon gläntade det minsta på dörren. Hur de rivit ut all cellstoff, hängt i allt som fans att riva och hänga i och kissat och bajsat överallt. På husses beskrivning skulle man tro han hade haft minst 100 valpar med sig, men det gick bra! De var friska och krya och OK på ögonen.
När det var dags att leverera dem stod vi jag Elin och Mattias och grät vid parkeringen då valparna åkte i väg! Cherie hade vi ju tack och lov på foder och har fått låna hem henne lite nu och då!
Men åren går och de fyller snart 12 år och Isa som insjuknade i pyometra är nu den första av dem att lämna oss! Kullen vår första var de här hundarna:
KORAD Gold Status Tiger's Eye
Gold Status Tiger Cat
Gold Status Tiger Lily
SUCH & FINUCH Gold Status Ride A Tiger
BH JK1 JK2 Gold Status Tiger Beetle
Gold Status Royal Tiger
På bilden Isa tagena i somars när hon var på besök!
