Förlåt!
Sedan måsta jag erkänna att lusten för den här rasen går upp och ner och det har varit mycket ner, så långt ner har jag aldrig förut känt! Allt bråk kring rasen gör att man inte kan se åt något håll, överetablering av valpar, ja det känns så, marknaden är mättad, många vill inte ha hund, i alla fall inte en collie. Den är för stor, för krävande eller för rädd och endel vill t.o.m måla upp vår ras som aggresiv!
Sedan kom ju det för mig en mycket kännslig smäll, och den smällen är vår sockerbit Greta! Hennes Vaginala Hyperplasi återkomm vid löp 2 och det innebär att hon nu ska livmoderopereras! Hundantalet är redan nu egentligen för stort här hemma, men Greta är Elins och ska bli kvar här hemma. Det innebär 4 hundar, Vera är urplockad ur avel och börjar ändå bli för gamal för att paras fler gånger! Nea ska vi para 1 gång till, men med vem, vet inte! Hade tänkt åka till Finland, men har inte rabiesvaccinerat henne, har inte orkat ta tag i det helt enkelt, har haft så mycket annat att tänka på!
Greta är borta ur all tänkbar avel! Så hoppet står nu till unga Asta som blir 1 år i slutet på Februari, men som sagt är ett helt oskrivit blad ännu!
Jag har inte ork, tid eller möjlighet att ha fler hundar hemma! Jag har så många andra intressen också och vill inte snöa fast här hemma med ett så stort hundantal så livet inte funkar mer än att man ständigt måste vara hemma.
Det hinner man nog när man blir gamal och sjuk!
Men ska man ha en väl fungerande avel måste man ha framtidshopp på uppväxt, det har jag visserligen i Hjördis, Astas kullsyster, men måste ha fler nytillksott och oskrivna blad att hoppas på eftersom många faller bort och blir obrukbara. Så nästa steg blir att köpa in hund från tikar som jag fött upp, har 2 tikar som framöver ska paras som jag vill ta valpar efter, så finns det någon själ där ute som vill meritera upp en hund som kan tänka sig bli fodervärd, hör då av er! Men det ska vara någon som vill något, någon som tävlar, ställer ut och utvecklar en blivande avelstik! Alltså jag ställer krav på en fodervärd, höga krav!
Sedan till det sorgliga, ja i dag är det sorgsett! Isa eller Gold Status Tiger Lily har lämnat oss nästan 12 år gamal. Isa är från min första kull född -98. Efter så många års väntan, försök och inköp av tikar som inte varit brukbara i avel kom då Black Elles Quelle Elle till oss. Och hennes första kull var efterlängtad ska ni veta. Jag hade ju varit engagerad i rasen sedan-85 så det här var så kul, vi skulle få valpar äntligen. Den här kullen var beräknad till Valborgsmässoafton, men kom till världen den 1 maj. 6 st alla sobla 3 tikar Cherie, Lina och Isa och tre killar Gerre, Macke och Taggen. Den sommaren var så kul, vi hade fullt upp med desa små, varje framsteg eller utvecklling följdes med stort intresse av alla här i familjen ( det intresset har klart mattats av av den manliga delen av familjen med åren). Greger höll på att bygga om altanen och de här valparna var ständigt i vägen, vita av vit målarfärg. De ögonlystes när de bara var 6 veckor efterom vår veterinär skulle på semster och jag var på Världsutställning i Helsingfors. Så Greger fick göra det jobbet med Elin. Den historien var en svettig historia har jag hört av både Greger och av vår veterinär. Husses glasögon t.o.m immade igen hos veterinären då han fick jaga valpar som smet ut ur undersökningsrummet så fort någon gläntade det minsta på dörren. Hur de rivit ut all cellstoff, hängt i allt som fans att riva och hänga i och kissat och bajsat överallt. På husses beskrivning skulle man tro han hade haft minst 100 valpar med sig, men det gick bra! De var friska och krya och OK på ögonen.
När det var dags att leverera dem stod vi jag Elin och Mattias och grät vid parkeringen då valparna åkte i väg! Cherie hade vi ju tack och lov på foder och har fått låna hem henne lite nu och då!
Men åren går och de fyller snart 12 år och Isa som insjuknade i pyometra är nu den första av dem att lämna oss! Kullen vår första var de här hundarna:
KORAD Gold Status Tiger's Eye
Gold Status Tiger Cat
Gold Status Tiger Lily
SUCH & FINUCH Gold Status Ride A Tiger
BH JK1 JK2 Gold Status Tiger Beetle
Gold Status Royal Tiger
På bilden Isa tagena i somars när hon var på besök!
Kul att du uppdaterat igen, jag hade nästan börjat förlora hoppet. :p Jag förstår att du känner dig tröstlös ibland, det gör jag verkligen. Och jag kan inte säga så mycket mer än att om det blir en Collie för mig någongång så är du en av 3-4 kennlar som jag har tittat på och i så fall kommer att besöka.
Vet att du känner allt som har med collie att göra är pest men ta och njut av dina underbara hundar så ska du se att det blir bättre.
Du är den absolut ärligaste uppfödare som jag har träffat och jag beundrar dig och ditt arbete för att försöka föda upp bra hundar.
Det är jättetrist med Isa och man känner att den dan som det är dags för hennes syster Cherie närmar sig med stormsteg.
Sköt om dig och din familj
Kram AnnaLena & Inge med hundar
Ja du vet ju att jag håller med dig i det du skriver om collie och collievärlden.
Men GE INTE UPP!!!!
Självklart ska du kunna ställa krav på en fodervärd - synd det bara är tikar ;-)
Ha en härlig söndag!
kram
Fint at du blogger litt igjen:-) Selv om man jo kan bli deprimert av mindre:-( Forstår godt din frustrasjon, men får håpe du snart ser lyset i enden av tunellen! Sverige trenger deg som oppdretter!!
Du skriver at marknaden er mettet og det kan jo kanskje se slik ut. Jeg er ikke helt sikker på at det er riktig når det gjelder rasen som helhet, men at det kanskje gjøres for mange kombinasjoner som folk ikke er interresserte i.
Kan bare referere til min treningskompis som nå i flere måneder har sett etter valp i Sverige uten å finne noen som tilfredsstiller hennes krav. De aller fleste kullene hun har sett på, har foreldrene enten for høge verdier på gjenstående redsler eller så er det HD tett inn på linjene.
Synes selv det er trist at så mange hunder som har søsken med HD nå går i avlen. Det vil jo si, etter hva jeg forstår, at prioriteringen av god mentalitet nå går på bekostning av HD. Vel ikke lett å drive avl og få både i pose og sekk:-(
Kul att läsa om den första kullen! Lina mår gott på sina gamla dagar, blev 12 i lördags. Det firade vi med lite gräddtårta. Visst är stegen lite kortare, men det är fortfarande hon som bestämmer över colliepojkarna. Nya kattungen satte hon på plats också. Hon är speciell. Kram Towe
